Språkcentrum Mölndal
Språkcentrum Mölndal ligger i Mölndal stad som angränsar till Göteborg i Sverige. Språkcentrum Mölndal är en del av Mölndals stads skolförvaltning och i vårt uppdrag ingår modersmålsundervisning, studiehandledning och utveckling av undervisningen i svenska som andraspråk.
Vi leder förskolornas arbete med aktiv flerspråkighet genom nätverket Språkutvecklare i förskolan och bidrar på så sätt till utveckling av flerspråkighet i förskolans vardag.
Böckerna i minoritetsväskan (se nedan) är utvalda för att spegla och synliggöra alla de fem nationella minoriteterna i Sverige där samtalet kring bokens innehåll kan skapa en nyfikenhet och igenkänning för de barn som har en koppling till en nationell minoritet.
Nationella minoritetsspråk och minoritetskulturer i svensk förskola
Vad innebär nationella minoritetsspråk och vad har de för betydelse i svensk förskola? Den frågan kanske inte ställs så ofta inom den svenska förskoleverksamheten och detsamma gällde för oss. Mitt namn är Linda Bergh och jag arbetar som verksamhetsutvecklare på Språkcentrum Mölndal. Jag ska här beskriva hur vår process sett ut kring att synliggöra nationella minoritetsspråk och kulturer i förskolan.
Bakgrund till minoritetsarbete i förskolan
I Sverige finns sedan 2009 lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Den utgår i sin tur från språklagen (2009:600). Bakgrunden till Sveriges minoritetspolitik har sin grund i den europeiska språkstadgan från 1992 och Europarådets ramkonvention från 1995 om skydd för nationella minoriteter. Sveriges fem nationella minoriteter är samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer. De nationella minoritetsspråken är samiska (alla varieteter), meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. [1]
Dessa fem nationaliteter och språk har under flera hundratals år en geografisk och kulturell koppling till Sverige. I och med minoritetslagens antagande har barn med koppling till dessa språk och kulturer särskilda rättigheter när det gäller förskola på ett nationellt minoritetsspråk och att främjas i och utveckla sin kulturella identitet. Svensk förskolas nuvarande läroplan, Lpfö 18, är direkt kopplad till minoritetslagen.
Den nordiska språkdeklarationen lyfter att boende i Norden ska kunna delta i den nordiska språkgemenskapen genom att utveckla det samhällsbärande språket samt förståelse för övriga nordiska språk och samtidigt ha möjlighet att bevara och utveckla sitt modersmål, urfolksspråk, teckenspråk och nationella minoritetsspråk. Vår utgångspunkt innefattar att barn i förskolan får utveckla det svenska språket såväl som sitt modersmål samt kunskap och förståelse för de nationella minoritetsspråken.[2]
[1] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724/
[2] https://pub.norden.org/politiknord2024-710/
Linda Bergh
Verksamhetsutvecklare på Språkcentrum Mölndal. Linda leder ett nätverk för flerspråkighet i förskolan, vars syfte är att utifrån ett interkulturellt förhållningssätt utveckla arbetssätt och metoder för att stödja flerspråkiga barn.
Tanja Božić
Chef på Språkcentrum Mölndal
Språkcentrum Mölndal tilldelades 2012 den europeiska kvalitetsutmärkelsen för språkundervisning, The European Label.
Organisation
Språkcentrum Mölndals grunduppdrag innefattar modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan. Uppdraget utgår från riktlinjer framtagna av skolförvaltningen för arbete med nyanlända barn och elever. Det innebär även att stödja stadens förskolor med att utveckla metoder för ett systematiskt arbete med att främja flerspråkighet.
Vår verksamhetsidé lyder: Flerspråkighet är framtidens kompetens! En flerspråkig kompetens skapar möjligheter till att utveckla både en kulturell identitet och blir ett redskap för lärande.
Det råder en enighet inom forskningen att utveckling av modersmålet har en stor betydelse för flerspråkiga barns lärande av ett andraspråk samt för deras skolframgång i allmänhet.
Utifrån ett flerspråkigt perspektiv är det högst relevant att de nationella minoritetsspråken får samma utrymme som övriga språk.
Sedan 2011 leder Språkcentrum Mölndal ett nätverk för flerspråkighet i förskolan. Varje rektor i staden utser en eller flera pedagoger till språkutvecklare. Språkutvecklaren ska tillsammans med rektor planera, leda och utveckla förskolans aktiva arbete med flerspråkighet. Utöver det ses språkutvecklarna på nätverksträffar som Språkcentrum Mölndal anordnar för ett kollegialt lärande utifrån aktuell forskning kring modersmål, flerspråkighet, andraspråksinlärning och nationella minoritetsspråk.
Nätverk för flerspråkighet i förskolan
Nätverkets syfte är att utveckla arbetssätt och metoder för att stödja flerspråkiga barns möjlighet att kommunicera såväl på sitt modersmål som på svenska och att skapa en röd tråd utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Med den svenska förskolans läroplan som grund kopplas nätverkets fokus till de normer och värderingar som präglar den pedagogiska verksamheten.
Ett interkulturellt förhållningssätt innefattar att vara öppen och nyfiken på varje person och situation du möter, samt att dela med dig av dina kunskaper, erfarenheter och värdegrund.
Ett språkutvecklande arbetssätt utgår från att pedagogen är en språklig förebild. En medveten pedagog kan också bättre stötta barnets språkutveckling.
I det aktiva språkarbetet tillsammans med barnen är fokus att skapa meningsfulla sammanhang som ger möjlighet till språkande och samspel och att den vuxne använder ett rikt språk som inte förkortar eller förenklar språket för mycket. Genom att ställa öppna frågor och ge barnen tanketid och talutrymme samt att lyssna aktivt på vad barnen kommunicerar skapas grunden för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Högläsning, boksamtal och väskor med böcker på olika språk främjar och utvecklar förståelsen för att det finns olika språk och kunskap kring dem.
Språkolekväskor (språk – o – lek- väskor)
Här kan vi även upptäcka likheter i språken, kanske framför allt inom de nordiska språken men även i många andra språk. Bland annat är det spännande att upptäcka vilka ord det svenska språket har lånat från finskan, romani chib eller jiddisch.
Utifrån ett interkulturellt perspektiv krävs att båda parter har en vilja att förstå varandra, vilket lägger grunden för ett språkligt lärande. För de flesta är språk i allmänhet och modersmålet i synnerhet det som används mest. Så hur kan vi använda ett språk och en kulturell kontext som inte är direkt kopplat till någon i barngruppen?
Nationell minoritetsväska
I svensk förskolas läroplan, Lpfö 18 står det bland annat:
”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samerna ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer”.
”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet.” [3]
När vi började vårt arbete för snart tre år sedan, funderade vi kring hur vi skulle konkretisera läroplanens mål. Att kunna stödja barns språkutveckling och kulturella identitet kräver att barnet får möta språket och kulturen i en kontext som är lustfylld och begriplig. Förskolan i sig är en språklig mötesplats där likvärdighet och interkulturalitet präglar undervisningen och det bör också avspeglas i lärandet. Vår utgångspunkt stannar inte bara vid att de barn som tillhör en nationell minoritet ska få möta språket och kulturen utan vi ser att det hör till allas kulturarv. Om minoriteten i förlängningen ska kunna främja sin kulturella identitet och mötas av förståelse krävs det att majoriteten också har kunskap och skapar förutsättningar för det.
För att göra det möjligt för pedagoger i förskolan att synliggöra de nationella minoritetsspråken och minoritetskulturerna tog vi fram ett material som vi kallar den nationella minoritetsväskan. Väskan innehåller böcker på svenska riktade till barn i förskoleåldern.
Böckerna är utvalda för att spegla och synliggöra alla de fem nationella minoriteterna i Sverige där samtalet kring bokens innehåll kan skapa en nyfikenhet och igenkänning för de barn som har en koppling till en nationell minoritet.
Genom boksamtal och högläsning kan pedagogen fånga upp barnens tankar och funderingar och samtidigt ställa nyfikna frågor som kan leda kunskapen vidare.
“Hur tror ni det är att vara renskötare?” “Känner ni igen den här musiken?” “Vad tror ni att trädet tänkte i den här sagan?” “Har ni fiskat vid en älv någon gång?”
Tema samer
Nationell minoritetsväska
Det är viktigt att pedagogen inte undviker att beröra ämnet på grund av okunskap. Här krävs det ett handfast material, anpassat till barngruppen, som pedagogen och barnen kan utforska tillsammans för att upptäcka och lära mer om de olika nationella minoritetskulturerna och dess språk. Kanske upptäcker de också kopplingar till sin egen kultur?
Utöver böcker innehåller väskan ett material med QR-koder länkat till filmklipp med sånger, danser, musik och sagor på minoritetsspråken. På ett inkluderande sätt kan barnen utforska och lyssna på de nationella minoritetsspråken genom flera estetiska lärprocesser. Materialet är framtaget som inspiration för att synliggöra de nationella minoritetskulturerna i undervisningen och bör anpassas till varje grupp och förskola.
Till en början ville vi kartlägga hur det såg ut på förskolorna genom att ställa frågan; “Hur arbetar ni med att synliggöra nationella minoriteters språk och kultur”? Ofta fick vi svar såsom “Vi har inte de familjerna i våra barngrupper” eller “Jag som pedagog kan för lite om det här för att jag ska kunna undervisa om det”. Idag handlar frågan snarare om hur de nationella minoriteternas språk och kultur blir en del av förskolans systematiska arbete och som en del av det flerspråkiga arbetet. I vårt ledande arbete är det en viktig del av både vår utvecklingsplan och årshjul för Språkcentrums kvalitetsarbete.
[3] https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan
Systematiskt kvalitetsarbete
Språkcentrum Mölndals uppdrag kring modersmål och flerspråkighet sträcker sig från förskola till gymnasieskola. Därmed finns ett övergripande perspektiv kring behov och utveckling av språklig mångfald.
Under årens lopp har vi sett vikten av att hålla i, följa upp och utveckla vårt arbete vidare. Det systematiska arbetet för flerspråkighet i förskolan utgår från en utvecklingsplan som följs upp och analyseras i slutet av varje läsår. Utvecklingsplanen är ett stöd för att hitta rätt insatser i arbetet för utveckling av flerspråkighet. Genom ett nära samarbete i styrkedjan med verksamhetschefer, rektorer och språkutvecklare skapas möjligheter för vidare insatser. Exempel på insatser kan vara kompetensutveckling gällande andraspråksperspektiv, interkulturellt förhållningssätt eller workshop med den nationella minoritetsväskan.
Generellt är insikt, förståelse och ambitionerna stora och samtalen på förskolorna handlar om en undervisning där flerspråkighet är en självklar del i förskolans språkarbete.
Sagostund med svenska som teckenspråkstolkning.
En märkbar skillnad är att de förskolor som har en tydlig plan för sitt flerspråkiga utvecklingsarbete med ett riktat fokus också är de som tydligt kan se effekter i sitt kvalitetsarbete.
Dessa förskolor har även en rektor som gett utrymme för ämnet och samtliga pedagoger har omfattats. Lusten för en språkutvecklande organisation är fokus i våra kollegiala samtal.
Med hjälp av statliga insatser i form av statsbidrag och bidrag för likvärdig undervisning, har Språkcentrum Mölndal tillsammans med förskolor och skolor i Mölndals stad stärkt tillgången till barnlitteratur. Även skolbiblioteken i staden har litteratur om nationella minoriteter för att synliggöra dessa kulturella kontexter.
Språkcentrums lärare i modersmål erbjuder sagoläsning på olika språk på stadsbiblioteket och runtom på förskolorna finns det väskor med böcker på olika språk som familjer kan låna hem, inklusive de nationella minoritetsspråken.
För oss är det viktigt att språkutveckling sker på alla nivåer och här kommer även rollen som en språkutvecklande kollega in. Lärare och pedagoger i staden med ett annat modersmål än svenska är en tillgång till vår språkundervisning i förskolan. På samma sätt måste vi som har svenska som modersmål stötta flerspråkiga kollegor att utveckla sitt svenska språk.
“Det är viktigt att vi i Norden har mycket goda kunskaper i språk med internationell räckvidd. Denna flerspråkighet och parallellspråkighet bidrar till att stärka Nordens ställning i världen och vår gemensamma vision.”
(Deklarationen om nordisk språkpolitik) [4]
[4] https://pub.norden.org/politiknord2024-710/deklaration-om-nordisk-sprogpolitik.html
Tillsammans för
barnens bästa
Nordisk förskola har erhållit projekt medel från Nordplus junior under 2020-2023 och 2023-2026.
Nordplus – Nordplus | Utbyten.se
Källa: Nordplus